Följ med på min resa

Vad är det med bloggar egentligen? De ploppar upp som svampar i skogen en regnig höst. För några år sen kunde man läsa om de "kaxiga bloggtjejerna" och det verkade som om var och varannan tjej i övre tonåren kunde sälja så mycket reklamplatser i sina bloggar att de kunde försörja sig på det. Så det där med bloggande, det var väl inget för såna som jag? Blondinbella och Kenza hörde jag talas om, och jag kunde inte komma på många gemensamma nämnare direkt.
Men vill man då blogga för att kunna lägga ut partybilder och skryta med sina dyra kläder eller låtsas använda ett visst schampo för att man får en massa pengar av tillverkaren? Nja, inte jag i alla fall, så jag tänkte mest att det där med bloggande är en trendgrej som riktar sig til andra målgrupper än mig.

För några år sen upptäckte jag att det var ju inte bara partybrudar eller journalister som bloggade. Det var ju massor av pysseltokiga, matlagande och stickande människor som skrev och visade vad de gjorde. Såna som gav mig inspiration och idéer. Tänk om jag också skulle... Först var jag lite tveksam, det känns ju lite skrytigt att visa upp vad man gjort och tro att andra ska bli imponerade. Samtidigt kände jag ett behov av att skriva. Dagbok har jag ju börjat skriva så många gånger, men det brukar rinna ut i sanden. Kanske skulle en blogg passa mig bättre. Det är ju en helt annan form av dokumentation, och det vore ju kul om jag kunde få någon form av gensvar på mina inlägg. En kommentar om något jag stickat eller så. Så jag tog mod till mig och började blogga jag också. Bland växter och stickor hette den bloggen och jag skrev främst om mina stickningar, bakning och annat med tantstämpel på. Sen förändrades livet när jag fick en son tillsammans med min älskade man. Min första blogg föll i glömska, jag startade en liten privat blogg för de närmaste så att de skulle kunna följa sonens utveckling och vardag i bilder. Men nu känner jag att jag saknar mitt gamla bloggande. Att skriva om stort och smått i vardagen. Funderingar, pysselprojekt och saftkok. Samtidigt vill jag få ett nytt avstamp och att börja blogga på Bland växter och stickor igen känns inte rätt.

Jag är på väg mot nästa steg i livet. Föräldraledigheten går mot sitt slut, och jag har börjat leta jobb igen. Nya utmaningar, nya möjligheter, nya förpliktelser - så varför inte en ny blogg när jag ändå håller på?
Nu börjar min resa. Här står jag, en föräldraledig, arbetssökande småbarnsmamma med passion för bakning, stickning, hårdrock och vår fantastiska svenska natur, redo att påbörja min nästa stora resa i livet. Vart resan går? Det får tiden utvisa, men jag kan lova att det inte blir närmaste vägen till slutmålet.

Håll i hatten, för nu åker vi!