Färdig

Jodå, jag fick koftan klar igår. Äntligen. Mjuk och skön blev den. Mycket mjukare än jag trott. Drops Karisma visade sig vara en positiv överraskning. Superwash-garner är ju lite känsliga för blockning, och kanske töjde jag delarna en aning för mycket. Men garnet blev så mycket gosigare, så det är det värt. Skönt med garn med lite sträv ullkänsla när man stickar, men blir så här mjukt efter blockning. 

Efter bakstycket var jag trött på slätstickning, så jag la till en fläta på ärmen. Hela vägen från början på mudden upp till halsen, så axeln är lite annorlunda mot mönstret. Jag maskade av för axel som vanligt, men sparde 12 maskor och stickade en fläta på de 8 mittersta och två aviga på sidan av den.

Jag tycker alltid ärmar blir aningen fö korta, så jag stickade några cm extra. Jag vet inte om de var blockningen, eller om ärmen faktiskt var lagom lång innan jag gjorde ändringar. Men de blev väldigt långa. Skönt att dra över vantkanten när man är uta, men lite opraktiskt när man är inne med en vild liten pojke. Men de går ju att vika upp.

Svårt att fota sig själv. Svårare i dåligt ljus utan blixt, suddigt och konstigt. När jag fotade med blixt försvann nästan flätorna. Fem knappar istället för fyra, vinröda så de skiljer sig lite från garnfärgen. Kroppen stickade jag fem cm längre än det stod i mönstret. Jag har lång rygg och ville undvika en glipa i bak när jag böjer mig fram. 

Den är gosgodkänd av Patrik också. Det är nästan viktigast.

Stickad på stickor 4,5

12 nystan Drops Karisma gick åt.

Mönstret hittar man här.