10 februari 2012

Fredagspyssel

Fredagar är lite speciella för mig. Dels för att det är min "lediga dag", alltså David är hemma och tar hand om Patrik och jag får tid att pyssla, gå till Arbetsförmedlingen (jag borde få VIP-behandling snart...) och bara tänka på mig själv. Även om att vara mamma är det bästa jag vet så är det jätteskönt att få den här pausen och bara få vara ego och ladda batterierna. Inte minst för Patriks skull, då får han all min uppmärksamhet när vi busar och gosar. Var sak har sin tid. När han blir lite större så kan vi ju pyssla tillsammans, men än är han lite liten för det. 

Förra veckan var jag ju en aning frustrerad på Arbetsförmedlingen. Det är jag väl fortfarande, tycker inte alls att deras system funkar bra. Jag vill ha ett jobb där jag får lön, jag tar vad som helst. Men i deras system så måste jag fylla i några specifika jobb jag är intresserad av, som de sen kan förmedla. Suck...
Jaja, efter lite om och men så är jag i alla fall äntligen inskriven. Men handläggaren jag tilldelats har bara tider på tisdagar och torsdagar, och det är ju bara fredagar jag kan i nuläget. Så jag ska dit när hon sitter i kundmottagningen och prata med henne istället. Fortsättning följer!

Efter en tur på Röda Korset och det stora second hand-stället Strömsbacka (kom hem med två blusar till mig, fyra par byxor till Patrik, en blommig tygstuv och ett par sidenband. Sån här shopping älskar jag!) kom jag hem till symaskinen. Har längtat efter att sy några dagar nu. Jag känner för göra om här hemma, och man behöver ju faktiskt inte krångla till det. Nya fodral till kuddarna i soffan gör rätt stor skillnad. Och lappteknik tycker jag om. Lekfullt och prydligt på samma gång. Så kuddfodral av lappar fick det bli.

Jag plockade fram gamla örngott och tygbitar som bara ligger och väntar att nån ska göra något kul av dem. Det finns en hel del sånt här. (En bättre förvaring för mina tyger skulle inte vara helt fel, just nu ligger de i en hög i en stor blå IKEA-kasse... Jaja, det blir väl i drömhuset.) 
Blommigt, rosa och grönt var jag ute efter i första hand. Lite lagom romantiskt utan att bli sliskigt. Vi har ju inte så puttignuttig inredning i övrigt, så lite rosa och lite rosor vågar jag ha.

Jag klippte remsor, ca 8 cm plus sömsmån, och testade olika kombinationer. Fastnade för den här. Nålade och sydde ihop dem på min fina Husqvarna Combina som jag fått efter Davids mormor. Underbar gammal fin symaskin. Inga lyxiga sömmar, den kan sy olika varianter av sicksack och raksöm, men det är ju precis vad jag behöver. 

Det gick ju väldigt smidigt, så jag slängde ihop ett fodral till när jag ändå höll på, men det fick bli i huvudsak grönt och blått istället, nån måtta på det romantiska får det väl ändå vara. Fast det smög sig in en ros på mittenrutan ändå. 
Det fodralet sydde jag av rutor, 10x10 cm plus sömsmån. 
Ingen tjusig dragkedja eller knappar att stänga fodralen med, de syr jag ihop med smygstygn i kväll. Ganska glesa stygn så de går lätt att sprätta upp när det är dags att tvätta fodralen, eller helt enkelt byta ut dem. Vi får se vad som blir aktuellt först.



Sen har vi ju den här lille busen. Eftersom jag hade strykjärn och symaskin framme fick han inte vara i vardagsrummet, utan han höll David sällskap i köket. Fast han blev ju lite nyfiken på mig där på andra sidan glasdörren, så han kröp ut i hallen för att undersöka saken närmare...

Just nu känner jag bara att det var jätteskönt att äntligen få komma nånstans med Arbetsförmedlingen, och OJ vad kul det var att sy idag! Fler små projekt kommer säkerligen att dyka upp här. Känner att jag är på väg in i en kreativ fas. Nu undrar säkert ni som känner mig om jag inte alltid är det, med tanke på att jag alltid har minst en stickning på stickorna, och säkert tre-fyra till planerade. Och visst kan det vara så. Men stickar gör jag ju så mycket. Det är jättekul att låta kreativiteten flöda på andra håll. Jag är sugen på att måla möbler och testa decoupage här näst. Men innan dess blir det nog mer sytt och stickat tror jag.

4 kommentarer:

  1. Oj vilka fina kuddar! Sådär bara! Jag blir så impad. Själv har jag funderat i månader på att göra något av mina miljoner tygbitar, men det blir inte mer än fundering.
    Och vad kul att mammas gamla symaskin fick nytt liv! Hon skulle vara både förvånad och glad om hon visste det.
    Så bra att ni har glas i vardagsrumsdörren så att Patrik kan ha lite koll på vad du pysslar med!
    Jättemycket lycka till med Arbetsförmedlingen! Fantastiskt att du har passerat deras inskrivningströskel! Det verkar inte vara det lättaste.
    Stor virtuell kram idag, IRL imorgon!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack tack! :) Ja, ibland måste man bara. Ungefär som man ibland bara måste baka bröd. Jag är väl lite skum på det viset. Men när det blir nåt konstruktivt av mina infall, och när det är projekt som jag faktiskt avslutar, så är det ju nåt positivt.
      Jag blir väldigt inspirerad av alla pyssliga bloggare också.
      Ses senare idag! Kram

      Radera
  2. Önskar att jag bara kunde göra så där också. Jag skulle säkert hålla på i två dagar för att få till det så där, men jag syr helts inte heller som du förstår. Men avis blir man ju när man ser vad man kan åstakomma.
    Skönt att få en egen dag så där och att det fungerar också mellan er.
    Men jag förstår inte det där med arbetsförmedlingen, varför ska det vara så krångligt att söka jobb, att inte kunna sätta upp sig som sökande på allt som går? Det verkar lite gammalmodigt tycker jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag måste ju vara på humör för att sy också, det går inte om jag inte vill. Och nu var det ju väldigt enkla projekt, jag sydde mer komplicerade lappmönster på mellanstadiet. Det är lite som med garn, ibland krävs något rät- eller slätstickat för att garnet ska få komma till sin rätt. Det är lika med tyg. Ibland blir det bara rörigt om man blandar för mycket.
      Jo, min ego-dag är lite lyxig. Självklart går ju vissa måsten (som Arbetsförmedlingen) före pyssel. Men å andra sidan får David en egen dag med Patrik också, så det är ju lyx för oss båda.
      Jag får ju söka alla jobb jag vill, men arbetsgivare kan bara "headhunta" mig på vissa sökord. Men jag håller med, hela deras registreringssystem känns väldigt gammaldags. För att det ska funka så måste det finnas massor av tillgängliga jobb, och det kan man ju inte påstå att det gör för en halvutbildad trädgårdsmästare utan körkort...

      Radera