Frustration och tröstshopping

Vaknade med huvudvärk och kände mig hängig i kroppen. En allmänt olustig känsla. Låg kvar rätt länge och läste och myste under duntäcket. Det är ju fredag, så David har koll på Patrik och gav honom frukost och så. De får lite tid att leka själva och jag får lite tid att bara vara.
Jag drack mitt kaffe, åt gröt och klädde på mig för att gå iväg till Arbetsförmedlingen och äntligen få den där inskrivningen fixad. Satte mig och väntade på min tur, men när mitt nummer dök upp på tavlan så blev det magplask. Alla uppgifter jag fyllt i på datorn om var jag jobbat och pluggat och så hade försvunnit. Det var ju mer än två veckor sen jag fyllde i dem. *suck* Bara att börja om igen.
Förra gången jag skulle skriva in mig var det likadant, fast då hade jag skrivit in allt på fel ställe, inte där man skulle fylla i för att kunna skriva in sig, utan nåt annat där man kunde registrera sitt CV för att arbetsgivare skulle kunna se att jag fanns. Sen när jag hade skrivit in allt på rätt ställe så var det stängt för kurs eller nåt sånt, så det blev många turer ner på stan den gången också.
Det är så frustrerande. Jag försöker kasta mig in i jobbsökarkarusellen, men jag blir avputtad när jag väl kommer igång. Det är väl så här man håller statistiken på arbetslösa nere. Om man gör det tillräckligt tillkrånglat att skriva in sig, då ser det ju inte ut som om det finns så många arbetssökande. Och ändå känns det inte som om det är via Arbetsförmedlingen man får jobb, utan via direktkontakt med arbetsgivarna. I de allra flesta fall i alla fall. Men jag griper efter alla halvstrån för att hitta nåt, och jag tror ju att det är bättre att vara inskriven än att inte vara det, även om jag inte har allt för stora förhoppningar på att det ska ge nåt.

För att lugna ner mig lite gick jag in på Röda korset. Hade en liten påse grejer som skulle lämnas där. Såg att de hade halva priset på kläder, så jag tittade runt lite. Inte för att priserna brukar vara skyhöga. Hittade ett par helt oanvända Crocker-jeans som satt perfekt där för nån månad sen. 40 kr kostade de. Det är inte ens 10% av butikspriset...
Den här gången kom jag därifrån med två kjolar till mig, och två skjortor till David. Inget till Patrik den här gången. Jag har rensat ur deras stl 80-kläder nu... Men jag går ju dit näst intill en gång i veckan, så jag kan ju inte förvänta mig att hitta något varje gång direkt.
När jag väl hittar nåt jag vill ha gillar jag den här typen av shopping. Priser man absolut har råd med, pengarna går till nåt bra och så är ju hela tanken med återbruk något jag gillar skarpt.